IAML Prague Congress Diary #10: Rapport från sommarens IAML konferens

Årets konferens ägde rum i Prag 24–29/7. Anki, Besa, Kerstin (endast måndag kväll till fredag lunch) och Marina deltog från biblioteket.

 En IAML konferens består vanligtvis av parallella seminarier under dagarna och på kvällstid är det ofta konserter. Vidare ingår poster sessions, utflykter och förstås det allmänna minglet med utställare och konferensdeltagare under kaffepauserna. De senaste två åren har konferensen varit digital, så det var verkligen uppskattat att få träffas fysiskt igen.

Programmet och de flesta presentationer (som fylls på löpande) finns på IAML:s hemsida.

Nedan kommer några glimtar från vår vecka i Prag.

Måndag

Öppningssession är det första seminariet och inleder veckan. IAML:s ordförande Pia Shekhter från Artisten i Göteborg hälsade välkommen. Många av seminarierna detta år handlade förstås om “The Big Four”- Smetana, Dvořák, Janáček och Martinu, och det var även temat för öppningssessionen. Man redogjorde för tonsättarsamlingarnas dagsstatus: forskningsinstituten, publikationsverksamhet och samarbete. Smetana och Dvořák ligger i Nationalmuseum, Martinu har ett eget institut (informationscenter) i Prag och ett museum i hans hemort, Janáček i Moravian museum i Brno. Eva Velická från Bärenreiter berättade att 1948–1989 fanns endast statsägda förlag i dåvarande Tjeckoslovakien. De hade stora planer men inga pengar. 1991 kunde Bärenreiter etablera en filial i Prag och numera är de främsta utgivare av den tjeckiska musiken (Janacek Urtext, till exempel). 2024 ska man fira Smetanas 200 år och det blir den tjeckiska musikens år vilket Bärenreiter kommer att särskilt uppmärksamma.

Nästa föredragsblock handlade om Bibliography in changing times: watermarks, historical music data and theatre sources. Veronika Giglberger och Bernhard Lutz (Bavarian State Library, München) berättade om arbete med gamla musikhandskrifter i Stats- och Stadsbiblioteket i Augsburg: katalogisering, digitalisering och arbete med vattenmärken genom termografisk fotografering (ultraröd ljus). Statsbiblioteket är från mitten av 1500-talet och förvarar material som kom från augustinerkloster från 1100-talet. Dessa manuskript digitaliserades under Bavarian State Library (projektet hade tagit två år), de är katalogiserade i RISM och alla vattenmärken fotades och registrerades i WZIS-databas (Wasserzeichen -Informationsystem) – ta gärna en titt på det, ett arbete i toppklass, med länkar och cross-referenser.

Vidare föreläste Katrin Bicher och Matthias Richter (båda från Sächsische Landesbibliothek - Staats - und Universitätsbibliothek, Dresden) om Historical music business data as basis for research on taste formation and canonization processes - a cooperative digital musicological project by the Saxon State Library Dresden and the University of Music and Theatre Leipzig.  De arbetade med kvantitativ empirisk analys av tre olika musikförlag i Leipzig 1830–1918.  Terminologiproblem satte käppar i hjulet, då man inte benämnde samma sak med samma term.

På den tredje halvtimmen fick man höra om musik i äldre teateralmanackor och tidskrifter. (Don Juan arkiv, Wien i samarbete med Paul. S. Ulrich, Berlin). Ulrich, som är teaterforskare och bibliotekarie, inventerade dessa tyskspråkiga tryck 1750 - 1918 i decennier och i olika bibliotek i världen (tips om ytterligare fynd välkomnas). Dess särskilda värde består i att de trycktes efter föreställningarna (det vill säga, säkra källor) och var oftast icke periodiska privata publikationer. Idag finns det en onlinekatalog och digitalt arkiv samt några tryckta volymer om teaterhändelser i Wien mellan 1752 och 1918.

På måndag kväll var det dags för körkonsert med Cancioneta Praga, men först fick de som ville (och orkade) en guidad tur på Nationalmuseet (Národní muzeum).  Där var det en utställning och ljud- och ljusinstallation kring de ovannämnda fyra stora tjeckiska tonsättarna. I en del av den visade man fyra kostymer från fyra olika operor: Brudköpet (Smetana), Rusalka (Dvořák), Den listiga lilla räven (Janáček) och Juliette (Martinů). På skärm spelades upp scener från dessa operor, ihopklippta från fyra olika uppsättningar per scen. Det var mycket illustrativt och effektfullt.

Tisdag

Seminariet Open linked data repository platforms for libraries handlade bland annat om hur holländska kulturinstitutioner skapat ett digitalt nätverk. Sammanhållande är den holländska delen av IAML. Föredragshållaren tryckte på vikten av att höja kunskapsnivån kring RDA (som enligt honom inte är helt lämpad för populärmusik).  Man nämnde WEMI-strukturen (work-expression-manifestation-item) för att kunna jobba med länkade data och även behovet av att kunna använda och utvidga sökningarna. Vi vill ju att det ska gå att ”find-identify-select-obtain” MEN också att ”explore” – det var det nya – att kunna hitta annat material än det man specifikt söker men som ändå hör ihop med det man letar efter på något sätt.

 Vidare pratade Kimmy Szeto (Baruch College, City University of New York) om library workflow, om att det är lätt hänt att vi blir väldigt dokumentfokuserade. Det blev nästan ett filosofiskt resonemang kring vad besättning är. En stråkkvintett av Dvořák har inte samma besättning som, till exempel, en stråkkvintett av Schubert… Och vad menar vi när vi säger stråkkvartett: är det besättningen, musikerna, noterna… På engelska kan ordet part vara krångligt (en stämma, en del) …

Föredragshållaren Christopher Holden (Library of Congress, Washington D.C.) gick igenom Library of Congress Medium of Performance Thesaurus for Music (LCMPT) och tog upp svårigheterna med att få till en bra tesaurus för Wikidata. Den finns, men folk gör fel. Ett exempel:

• Instrument – här menas ett särskilt specifikt instrument (lätt att göra fel och lägga in gitarr här)
• Type of instrument – en gitarr (till exempel)
• Family of instrument – stränginstrument

Ett intressant seminarium presenterades av the Research Libraries Section. I ett föredrag om Arvo Pärt’s arkiv fick vi höra om hur man kan bygga ett arkiv kring en tonsättare som fortfarande lever:  Archiving a living composer: three main periods of building Arvo Pärt‘s archive. (Detta var en något utvidgad version av en artikel i samma ämne i Fontes 2017).

Ett annat arkiv man fick höra om var Zentrum für Populäre Kultur und Musik i Freiburg. Christofer Jost berättade att arkivet från början var ett Volkliedsarchiv (grundat 1914) som inte sparade populära sånger och schlager utan var mer inriktat på folkmusik i traditionell mening. 1953 blev arkivet en forskningsinstitution och då breddades uppdraget till att omfatta ”populäre Kultur und Musik” och med inriktningen att musiken är den del av kulturen och kan inte vara fristående. Sedan 2017 är arkivet en del av universitetet i Freiburg. Man kan se arkivets utveckling som en resa och hur ett arkiv formar kulturarvet. Hur ser man till att det blir mångfald, hur jobbar man med donationer så att det inte bara blir mainstream – och samtidigt – vem sparar det som är mainstream (musikvideor och likande, detta arkiv gör det idag) …Vilken del av populärkulturen gör mest avtryck?

Om man är intresserad av Research Libraries Section`s arbete eller har idéer och synpunkter kan man anmäla sig till en mailinglista på IAML:s sida. Där finns också en lista med lediga jobb och ERASMUS projekt.

Ett annorlunda perspektiv bjöds på eftermiddagen under seminariet  Surveying composers part II: Interviews with composers regarding music discovery and their relationship to library collections

Föredragshållarna hade intervjuat tonsättare kring hur de ser på biblioteket som en plats för att bevara deras musik. En tonsättare uttryckte det som att den tid vi lever i nu är en transition time – tonsättarna lägger upp sina verk på olika plattformar och är på väg bort från traditionell publicering. Dock är det viktigt att musiken finns tillgänglig och går att hitta. Amerikanska musikbiblioteksföreningen (MLA) kommer att utarbeta en sida för tonsättare med följande innehåll:

• How to contact your local library
• How to contact a library vendor
• Physical and digital storage requirements
• Benefits of having works held in a library

Vidare arbetar MLA tillsammans med ISCM (International Society of Contemporary Music) samt har intensifierat arbetet i MLA Electronic Sources Working Group.

Denna eftermiddag, på en håltimme innan IAML:s årsmöte (General Assembly), hann vi också med ett besök på Nationalbiblioteket. En titt in i magasinen, snabb inblick i arbetsmiljön (inte den bästa) samt strosa runt gamla vackra musikhandskrifter som man fick se men inte röra.

Även denna kväll var vi bjudna på en konsert, denna gång med musik för stråkkvartett. Man fick höra ett omväxlande program i det vackra spegelkapellet som ligger i anslutning till Nationalbiblioteket.

Onsdag
Dags för British music publishing and musical networks.  Lizzy Buckle (Royal Holloway, University of London and Foundling Museum, London) pratade om nätverk och vikten av att inte bara studera en enskild person utan zomma ut och se kontexten/nätverket runt omkring. Men man får inte zooma ut för mycket! Hon hade gjort en network analysis genom Gephi  (fritt på nätet) och kunde utifrån konsertprogram se olika beröringspunkter och dra olika slutsatser kring både det sociala och professionella livet hos musikerna/sångarna i 1700-talets London. Dominic Bridge (University of Liverpool and the British Library, London) poängterade utgivarnas roll men också tryckarnas och den sociala kontexten. Här hade föredragshållaren använt sig av digital mapping för att se olika samarbeten och likheter.

Lite mer yrkesrelaterat blev det på seminariet Music Librarianship: revisiting the past to reinvent the future. Jiří Slabihoudek, en engagerad ung bibliotekarie från Prags stadsbibliotek, berättade om stadsbiblioteket som kommer att flytta till nya lokaler om ca tio år. I samband med det ville han undersöka om det vore möjligt för biblioteket att kunna låna ut även musikinstrument till sina låntagare. Det finns redan några bibliotek i världen som har den tjänsten. Han hade kontaktat sju av dessa bibliotek och skickat ut ett frågeformulär. Resultatet av undersökning visades i föreläsning som avlutades med en livlig frågestund. Det togs upp både fördelarna och även svårigheterna med den typen av tjänsten. Det återstår att se om denna ambitiösa plan kommer att bli verklighet i framtiden.

Anki och Kerstin hann också med ett möte med RILM (Répertoire Internationale de Littérature Musicale) och övriga National Committee members. RILM databasen, som vi bidrar till genom att lägga in poster, är en viktig del i att göra olika länders musikvetenskaplig forskning mer känd. Det framgick tydligt att det är vetenskapliga publikationer som ska ingå i RILM och att vikten av att skriva bra abstracts/sammanfattningar har stor betydelse. Det finns en Guidelines for abstracts som man kan använda. Vidare är det bra om vi kan lägga in alla artiklar i olika publikationer för att få en så bra täckning som möjligt. Det är intressant att höra hur olika länder arbetar med RILM. Polen har, till exempel, en särskild arbetsgrupp med flera personer, som styrs från universitetsbiblioteket och arbetar i nära samarbete med polska motsvarigheten till SMBF. I Tjeckien däremot arbetar endast en person med RILM, men han hade lagt in hela 845 poster under året! Forskare kan själva lägga in sina avhandlingar/publikationer i RILM men det görs inte särskilt mycket. Detta kan vi ta upp den 10 november i år när vi har dagen om att forska i musikarkiv på biblioteket. Anki och Kerstin gick från mötet med inspiration att arbeta vidare med RILM i Sverige.

Traditionsenligt bjöd onsdag eftermiddag på utflykt. Besa och Marina valde att besöka Bohuslav Martinu Institutet. Ett annat utflyktsmål var Vysoká near Příbram - The Antonín Dvořák Memorial, som man kan läsa om här (tysk språkövning). På en liten konsert i Vysoká ackompanjerades violoncellisten utmärkt på piano av Ludmila Šmídová, den bibliotekarie som på tisdagen visade oss musikmanuskripten på Nationalbiblioteket! På bilden nedan vid sommarhuset, Villa Rusalka, ser man t.v. Dvořákkännaren David R. Beveridge och t.h. Dvořáks barnbarnsbarn Petr Dvořák som är förvaltare.

Torsdag
På morgonen var det en Joint IAML / DLfM (Digital Libraries for Music) papersession.  Mycket tekniska detaljer här, så det är bäst att läsa presentationerna som finns här 2022 IAML Congress, Prague, Czech Republic | IAML

På eftermiddagen presenterade RILM:s avgående editor in chief Barbara Dobbs Mackenzie RILM in 2022
Bibliography as a tool of cultural preservation. RILM är viktigt, det är ett av många sätt att bevara kulturarvet. Det har kommit en ny publikation How to write about music, som kan användas i RILM arbetet. Lite olika personalförändringar inom RILM presenterades, bland annat går nu Barbara Dobbs Mackenzie i pension.
RILM har hjälpt till att sätta upp en RILM databas i Ukraina och på RILM:s blogg Bibliolore finns nu Sounding a history of Ukrainian sovereignty: An annotated bibliography ukraine | Search Results | Bibliolore

Några tips från RIILM:

• följ bloggen Bibliolore (kan vara bra som en inspiration)
• MGG Online (mgg-online.com) visar dagens datum med både födelse- och dödsår för kompositörer
• RILM har en egen youtube kanal

Det vi på biblioteket kan fundera på är att kolla RILM fulltextjournals och även RILM Music Encyclopedias som alternativ till det vi har nu.

Vidare presenterades den nya DEUMM ONLINE

Stephanie Bonjack (University of Colorado Boulder) visade verktyget LibGuides - Content Management and Curation Platform for Libraries (springshare.com) och här är hennes exempel relaterat till Ukraina: Home - Ukraine: Arts and Cultural Heritage - Research Guides at University of Colorado Boulder

Lite senare på eftermiddagen var det tjeckiskt tema och vi fick bland annat höra om Bohuslav Martinů Institutet med Bohuslav Martinů’s och Viktor Kalabis’ online arkiv. Institutet (som nu är mer av ett informationscenter) har samlat över 400 verk, 9000 brev och 700 foton. Det grundades av tonsättaren Viktor Kalabis (hans fru var den första att spela in en skiva Bach på cembalo).

Anki besökte Musikmuseet České muzeum hudby för att kolla upp ett musikmanuskript.  ”I serien Musica Rara som gavs ut på 1970-talet finns en utgåva (som jag kattat) baserad på ett manuskript från ca 1730–1740 i deras ägo. Tonsättarens namn hade då och har ännu inte belagts någon annanstans, så nyfikenheten tog överhand och jag ville passa på att se med egna ögon hur namnet var skrivet.

Musikbibliotekarierna var förstås upptagna med konferensen så en curator tog fram materialet. Museet har bytt lokal sen förra konferensen i Prag 1991 och är nu inrymt i en f.d. barockkyrka som tillhört ett kloster!

České muzeum hudby - Národní muzeum (nm.cz)  hör till Nationalmusei-klustret av olika museer.

Besa och Kerstin hann med en kort visning på Nationalteatern/operan och deras arkiv och orkesteravdelning. På kvällen var det en konsert igen, denna gång i St. Salvator kyrkan och med barockmusik.

Fredag
RISM (Répertoire International des Sources Musicales) höll i morgonens seminarium. När det gäller RISM så finns det två sökmöjligheter; RISM online samt RISM catalogue. Det kan vara lite förvirrande men skälet sägs vara att olika sökningar kräver olika sökmöjligheter, och  ”man ska inte lägga alla ägg i samma korg”.
RISM har säkrad ekonomi fram till och med 2025. Sedan måste de hitta en ny form av funding/structure.
Under pandemiåren har RISM haft olika olineföreläsningar som har varit välbesökta (även av oss på biblioteket), och detta kommer de att fortsätta med. Ett seminarium med information om mexikanska källor kommer att hållas 7/10. Det blir även en hybridkonferens i oktober då RISM firar 70 år.

RISM serie C kommer nu att avslutas. Nytt PR/infomaterial om RISM har arbetats fram.
RISM kommer att gå över till VuFind (alltså samma som vi). Jobbar efter FAIR (findable, accesible, interoperable, reusable). Trenden är att sökningarna i RISM ökar. Ett tips var att söka i RISM online efter kvinnliga kompositörer, där kan man enkelt göra avgränsning på vilket land man vill. Det går även att göra en collection search, det vill säga, söka på samlingar. Det går alltid att skicka feedback till RISM.

Ett annat morgonseminarium var Celebrating the Xenakis centenary. Tre inspirerande föreläsningar som handlade om Xenakis aktivitet, både som tonsättare och som grundare av Athens Forskningscentrum för samtida musik. Här hittar man en av de tre presentationerna i fulltext.

Ytterligare ett mer yrkesinspirerat seminarium var Look at all the library people: shifting roles and staff development. Här presenterades ett exempel där bibliotekarierna fanns med som stöd under studenternas uppsatsskrivande. Seminariet var orienterat mer mot universitetsbibliotek i USA men några tankar och funderingar var intressanta. Några exempel:

 Onboarding (finns ju även som svenskt begrepp även fast det känns lite konstigt.): hur gör vi när ny personal börjar? Ett tips var att personen faktiskt får träffa var och en som arbetar på biblioteket och att de som jobbar på biblioteket får beskriva sin roll och sina uppgifter. Det kan ge en bra överblick över de olika områdena inom biblioteket vilket är speciellt viktigt vid ett specialbibliotek som vårt.

• Musikbibliografi – vilka är de viktigaste verktygen? Löpande uppdatering och utbildning.
  MLA har löpande utbildningar (biblioteket är institutionell medlem) som kanske kan vara värt att uppmärksamma ibland.
• Spara referensfrågor och svaren för att återanvända men också för att lära varandra.
• Succession planning – kompetensöverföring. Viktigt! Här nämndes knowledge management longterm (får fundera på hur det görs konkret). Manualer/instruktioner måste ständigt vara uppdaterade och relevanta samt att det finns god och korrekt dokumentation.

Vi avslutar och instämmer med Pia Shekhter: 

“Many attendees expressed their admiration of the Czech colleagues, who managed to mobilize a third time after two years of cancellations, due to the pandemic. We owe them a debt of gratitude for their perseverance and for being so good-humoured, in spite of the circumstances. I was also moved by the fact that the Directors of the Municipal Library of Prague and the National Library of the Czech Republic have been willing to support the congress several years in a row. It is clear that the music departments and the staff that work there are very much appreciated.”